Centrala begrepp: definitioner och information

Innehåll på sidan: 

• Diskriminering, kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier
• Vad menas med arbetsgivare?
• Vad menas med utbildningsanordnare?
• Vad menas med anställd?
• Vad menas med student?

Diskriminering, kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier

I Lunds universitets arbetsmiljöpolicy, lika villkorsplan och strategiska plan framgår det att universitetet har nolltolerans mot kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Nolltoleransen bygger både på förbudet i diskrimineringslagen och arbetsmiljölagstiftningen samt på en ökad medvetenhet inom universitetet om vikten av en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Det är en del i strävan efter att vara en attraktiv arbetsgivare för olika personer oavsett bakgrund. Kränkande särbehandling tillhör egentligen en annan lagstiftning än trakasserier och sexuella trakasserier och både definitionerna och lagkraven skiljer sig åt till viss del.

Det är mot nedan definitioner som en händelse kommer bedömas för att avgöra om den kan anses utgöra kränkande särbehandling, trakasserier eller sexuella trakasserier.

Diskriminering

Det kan vara svårt att veta vad en person menar när hen säger att hen har blivit diskriminerad. Enligt diskrimineringslagen handlar diskriminering oftast om att man har blivit missgynnad på grund av

• kön
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsnedsättning
• sexuell läggning
• ålder

i förhållande till en annan person i jämförbar ställning. Till exempel kan det handla om att man inte blivit kallad till intervju för en anställning eftersom man är "för gammal" eller om att det inte finns någon hörslinga i en föreläsningssal så att en person med nedsatt hörsal kan ta del av en föreläsning.

Universitetet får inte missgynna någon på grund av skäl som har samband med ovan nämnda diskrimineringsgrunder. 

Ordet diskriminerad kan också betyda att någon har blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier. Då handlar det om att en person har kränkt en annan persons värdighet. Men det kan också användas för att uttrycka missnöje i största allmänhet och det är därför det är viktigt att utreda vad ett uttalande om diskriminering egentligen handlar om.

Kränkning och kränkning av någons värdighet

Orden kränkt och kränkande används i dagligt tal för att uttrycka en känsla likväl som det används för att beskriva en situation. Somliga använder orden i skämtsamma sammanhang och andra för att ge tyngd åt ett argument. 

Om en person känner sig kränkt eller har upplevt något som kränkande har personen rätt att uttrycka hur hen känner; det är bara personen själv som vet hur hen känner. Om det som har hänt sedan klassas som kränkande särbehandling, trakasserier eller sexuella trakasserier i lagens mening är en annan sak. Det är därför som det är viktigt att utreda vad det är som har hänt och om någonting behöver åtgärdas.

Kränkande särbehandling (endast anställda)

Begreppet kränkande särbehandling definieras enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) som:

"Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställa utanför arbetsplatsens gemenskap".

Tyngdpunkten ligger på att det finns en risk för ohälsa eller utanförskap i arbetsplatsens gemenskap. Beroende på vad som har hänt kan det räcka med att något har skett en enda gång för att ohälsa eller utanförskap ska uppstå. Ibland uppstår risken när det inträffade upprepas. Oavsett har du som chef en skyldighet att förebygga att det inträffade händer igen och att arbeta för en god arbetsmiljö.

Handlingar och beteenden som kan falla under begreppet är allt från att kalla någon för öknamn, inte bjuda in till möten som personen rimligen borde varit med på, undanhålla information, till att inte hälsa på personen eller förnedra personen på olika sätt inför andra. Det är viktigt att beakta att alla är olika och att vi har olika erfarenheter med oss till arbetsplatsen. Det som är okej för dig kan vara djupt kränkande för någon annan. Det kan också bero på sammanhanget: när och hur något sker.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift är det bara anställda som kan utsättas för kränkande särbehandling. Anledningen är att både definitionen av begreppet och de åtgärder som kan sättas in bygger på att det finns en arbetsgivare som är ansvarig för en arbetsplats. Universitetet måste ändå se till att studenter har en god arbetsmiljö och att de inte kränks.

Det kan ibland vara svårt att avgöra om det som har hänt är kränkande särbehandling eller om det är något som är rimligt inom ramen för en anställning. En chef har rätt att leda och fördela arbetet samtidigt som den anställda får lön för att inom vissa ramar utföra ett arbete av betydelse för verksamheten.

Läs mer om åtgärder och förebyggande arbete

Trakasserier

Begreppet trakasserier definieras enligt diskrimineringslagen (2008:567) som:

"Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder". 

Den stora skillnaden gentemot kränkande särbehandling är att det som hänt måste ha ett tydligt samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Om det inte har det så är det inte trakasserier. Det kan dock vara fråga om kränkande särbehandling om det är så att det är en anställd som känner sig utsatt. 

Sexuella trakasserier

Begreppet sexuella trakasserier definieras enligt diskrimineringslagen (2008:567) som:

"Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet". 

Den stora skillnaden gentemot kränkande särbehandling är att det som har hänt är av sexuell natur. Det är den utsatta som avgör om det som hänt upplevs vara av sexuell natur. Utgångspunkten för en utredning blir då att ta reda på om det som har hänt är sexuella trakasserier i lagens mening. När det är tal om sexuella trakasserier är det som hänt alltid ovälkommet hos mottagaren, oavsett om det handlar om blickar, uttalanden eller fysisk kontakt.

Den utpekade måste vara medveten om handlingens kränkande effekt

En viktig del i utredningen av en händelse som skulle kunna vara trakasserier eller sexuella trakasserier är att ta reda på om den utpekade varit medveten om att händelsen kunde vara kränkande för den som känt sig utsatt. I annat fall kan händelsen inte bedömas vara trakasserier eller sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen. Det kan till exempel handla om att den utsatta har sagt ifrån eller på något annat sätt visat att händelsen upplevts som kränkande, förutsatt att det som hänt inte är uppenbart kränkande.

Det är svårt att ge konkreta exempel på uppenbart kränkande handlingar eftersom det beror på både de berörda och situationen i sin helhet. Men det skulle till exempel kunna handla om att skicka hotfulla meddelanden som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna eller som är av sexuell natur.

Arbetsgivare

Lunds universitet har i Riktlinjer för chefsuppdrag tydliggjort att en chef som har rollen som arbetsgivare i sitt uppdrag är arbetsgivarföreträdare. Det inkluderar prefekter, avdelningschefer med flera.

Diskrimineringslagen lägger ytterligare en nivå på ansvaret och definierar arbetsgivaren som den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör någon som

• är arbetstagare
• gör en förfrågan om eller söker arbete
• söker eller fullgör praktik
• står till förfogande för att utföra arbete
• utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.

Formuleringen "rätt att besluta i frågor som rör" innebär att även andra roller eller funktioner vid universitetet kan uppfattas som arbetsgivare enligt diskrimineringslagen, till exempel den som arbetsleder andra men inte beslutar om lön, anställning eller rekrytering. Detta har framför allt betydelse i förhållande till förbudet mot diskriminering och repressalier, men även i vilka fall det kan räknas som att arbetsgivaren har fått kännedom om trakasserier och sexuella trakasserier.

Utbildningsanordnaren

Enligt diskrimineringslagen ska anställda och uppdragstagare i verksamheten likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. I korthet kan man säga att alla som utför arbetsuppgifter vid Lunds universitet är utbildningsanordnare. Vi är alla skyldiga att agera när vi ser eller hör en student utsättas för något som kan vara en kränkning.

Allas ansvar är ingens ansvar – en känd gammal devis som det tyvärr ligger något i. Därför förtydligas ansvaret här: Alla har ett ansvar att göra något, om det så än är att berätta för den lärare som ansvarar för studentens kurs eller för den chef som är verksamhetsansvarig för kursen eller utbildningen. Ansvaret att utreda ligger på den chef som har roll som verksamhetsansvarig för den aktuella utbildningen. Läs mer om rollen verksamhetsansvarig i Riktlinjer för chefsuppdrag vid Lunds universitet som finns i högerspalten.

Anställd

Med anställd menas alla som har en anställning vid Lunds universitet – inklusive doktorander och inhyrd eller inlånad personal. Alla anställda är representanter för utbildningsanordnaren i förhållande till studenter. 

För anställda som upplever en kränkning ska en utredning hjälpa arbetsgivaren att ta ställning till om det som hänt är kränkande särbehandling, trakasserier eller sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen och Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Alternativt om händelsen inte omfattas av nämnda lagrum. 

Student

Student är den som deltar i eller söker till utbildningsverksamheten, enligt diskrimineringslagen. Alla studenter vid Lunds universitet och de som har ansökt om att studera vid universitetet räknas alltså till begreppet studenter. 

För studenter som upplever en kränkning ska en utredning hjälpa utbildningsanordnaren att ta ställning till om det som inträffat är trakasserier eller sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen. Alternativt om händelsen inte omfattas av lagen.