Risker i arbetsmiljön

Innehåll på sidan:

• Riskinventering och exempel på riskkällor i arbetsmiljön
• Riskbedömning
• Riskbedömning inför ändring i verksamhet
• Riskbedöming genom OSA-spel
• Riskbedömning inför arrangemang på Lunds universitet
• Riskbedömning av arbetsmiljö för gravida och ammande arbetstagare
• Riskbedömning av arbetsmiljö i samband med ensamarbete
• Föreskrifter med särskilda krav på riskbedömning

Riskinventering

Riskinventering innebär att arbetsmiljön undersöks och att fysiska, organisatoriska och sociala riskkällor identifieras och dokumenteras. En riskinventering kan göras för en avdelning, när ett projekt initieras eller inför en förändring. Riskinventeringen ska göras i samråd med skyddsombud och anställda.

Exempel på riskkällor i arbetsmiljön

Fysiska risker kan delas upp i många underkategorier, exempelvis: 

• Mekaniska risker kan vara skärande/stickande/rörliga delar, fallande föremål, höjd från golv och ojämn/halt golv. Konsekvenserna kan bli fall-, kross- stick eller skärskador. 
• Elektriska risker kan vara elektriska delar utan beröringsskydd och överbelastning av el-utrustning. Konsekvenserna kan bli dödsfall och brand. Elsäkerhetsrisker ska precis som andra risker undersökas och bedömas för att förhindra att någon kan komma till skada. Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket har gjort en handbok tillsammans som förtydligar vilket ansvar arbetsgivaren har för att skapa en säker el-arbetsmiljö. Även innehavarens ansvar för el-anläggningen beskrivs. Handboken innehåller dessutom tips, checklistor och exempel. Ladda ner handboken från Arbetsmiljöverkets webbplats. 
• Värme-/kylrisker kan vara föremål eller material med hög eller låg temperatur. Konsekvenserna kan vara brännskador och förfrysning. 
• Bullerrisker kan ge konsekvenser som obehag, trötthet och hörselskador. 
• Vibrationer från vibrerande utrustning kan orsaka vävnadsskador. 
• Strålningsrisker kan vara joniserande strålningskällor och lasrar. Konsekvenserna kan bli genetiska skador och skador på ögon. 
• Biologiska/Försöksdjur och mikrobiologiska risker kan orsaka överkänslighet och infektioner. 
• Kemiska risker kan vid felaktig hantering orsaka frätskador, allergi/överkänslighet, förgiftningar och sjukdom. 
• Ergonomiska risker kan vara felaktig arbetsställning, belysning, tunga lyft och ensidiga arbetsrörelser. Konsekvenserna kan vara stress, värk och belastningsskador. 
• Omgivningsmiljö avser exempelvis belysning och temperatur och snö. Olämplig omgivningsmiljö kan leda till obehag, trötthet och belastningsskador, fall och halkskador.

Organisatoriska risker avser bland annat hur balansen mellan arbetets krav och förutsättningar att utföra arbetsuppgifterna fungerar. Upplevda brister i arbetets organisation kan leda till att arbetsförmågan påverkas. I förlängningen kan ohälsa uppstå.

Sociala risker avser bland annat individers bemötande av varandra. Tecken på kränkande särbehandling måste särskilt beaktas. Bristfälliga relationer vid arbetsplatsen kan leda till ohälsa och allvarligt påverka arbetsplatsens verksamhet.

Riskbedömning

En riskbedömning är en process för att fastställa hur allvarlig en risk är. Genom att sammanväga sannolikheten för att en farlig händelse ska inträffa och vilka konsekvenser i form av skada eller ohälsa som kan uppstå, avgörs om en risk är allvarlig eller inte. Om risken konstateras vara allvarlig ska åtgärder omedelbart vidtas.

En risk ska bedömas som allvarlig om den kan inträffa ofta eller om dess konsekvenser är allvarliga. Exempel på allvarliga konsekvenser är skador som kan ge bestående men eller leda till sjukfrånvaro eller en incident som drabbar flera arbetstagare eller studenter samtidigt.

En riskbedömning ska göras på till exempel arbetsmoment, laborationer, utrustningar, inför förändringar eller då ett tillbud eller en olycka inträffat. Vid en riskbedömning är det viktigt att väga in alla aspekter som påverkar arbetet som till exempel kompetens och erfarenhet, tillfälliga arbetstagare som till exempel doktorander och studenter, ensamarbete, utrustningens och arbetsplatsens utformning, kemikalier, rutiner i verksamheten, stress och arbetsbelastning.

Arbetsgång

• Definiera och avgränsa vad som ska riskbedömas, det kan till exempel vara en arbetsmetod, en ny utrustning, ergonomin på en arbetsplats eller arbetsklimatet på en avdelning.
• Arbeta tillsammans i en grupp med chef, skyddsombud och de anställda som berörs av risken.
• Samla in information, till exempel instruktioner, manualer, säkerhetsdatablad.
• Genomför riskbedömningen, se mall i högerspalt.
• Särskild riskbedömning för kemiska produkter utförs i KLARA. 
  Läs mer om KLARA.
• Dokumentera risker, besluta om åtgärder samt upprätta handlingsplan
• Skyddsombud och chef ska delta i och signera riskbedömningen

Utgå från nedanstående frågor när du bedömer risker:

• Hur troligt är det att något oförutsett kan inträffa?
• Kan flera anställda utsättas för riskerna?
• Vilka arbetsmoment medför särskilt stora risker?
• Hur ofta och hur länge utsätts någon för riskerna?
• Vilken ohälsa eller skada kan uppstå?

Berörda chefer, anställda och studenter ska ha kännedom om de risker som förekommer i arbetet. Därför är det viktigt att resultat från riskbedömningar kommuniceras till alla berörda. Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt och för arbetsuppgifter där allvarliga risker identifierats ska det finnas skriftliga rutiner.

En riskbedömning är inte statisk utan behöver regelbundet revideras för att hållas aktuell. Risk- och konsekvensbedömningen är samtidigt en upprättad handling och ska därmed diarieföras. Situationen får avgöra om exempelvis de uppdaterade åtgärderna i handlingsplanen är så omfattande att en ny handling ska läggas till ärendet i diariet.  

Ladda ner mall för riskbedömning och handlingsplan på sidan Blanketter och mallar.

Riskbedömning inför ändring i verksamhet

När ändringar i verksamheten planeras ska arbetsgivaren enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter bedöma om ändringarna medför risker ur arbetsmiljösynpunkt. Exempel på förändringar är:

• När ny utrustning införs eller där befintlig utrustning ändras.
• Vid organisationsförändringar som ändrad bemanning, nya rutiner eller arbetsmetoder.
• Vid ny eller förändrad hantering av kemiska produkter, mikrobiologiska riskkällor eller brandfarlig vara.
• När regler eller instruktioner ändras.

Läs mer om risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet

Riskbedömning genom OSA-spel

Inom LU kan OSA-spelet användas som ett sätt att undersöka den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. OSA-spelet är ett diskussionsunderlag som bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2015:4. Spelet utgör samtidigt en riskbedömning (grönt-gult-rött), där en grupp eller avdelning gemensamt diskuterar påståenden som formulerats utifrån föreskriften, som mynnar ut i en handlingsplan. Spelet består av en spelplan och kortlekar som finns på både svenska och engelska. Kontakta din fakultets arbetsmiljösamordnare eller din närmaste personalfunktion för mer information.

• Läs mer om föreskriften gällande organisatorisk och social arbetsmiljö på Arbetsmiljöverkets webbplats
• Se en film om OSA-spel på Lunds universitet. Filmen är en del i Partsrådets utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete (ny flik)
• Termometer till OSA-spelet (PDF 144 kB, ny flik)
• Termometer till OSA-spelet, på engelska (PDF 52 kB, new tab)

Riskbedömning inför arrangemang på Lunds universitet

Inom Lunds universitet anordnas många olika typer av öppna evenemang och publika föreläsningar. Nu finns en checklista som hjälper alla arrangörer inom universitetet att genomföra evenemangen under ordnade och trygga former för alla – medarbetare, studenter samt externa deltagare och gäster. 

Som arrangör av ett evenemang ansvarar du för att göra en risk- och konsekvensbedömning med fokus på arbetsmiljö och säkerhet. Checklistan hjälper dig som arrangör att identifiera rätt åtgärder.

Ta del av checklista och stöd inför arrangemang på Lunds universitet

Riskbedömning av arbetsmiljö för gravida och ammande arbetstagare

För att förebygga att gravida kvinnor, nyligen förlösta kvinnor och kvinnor som ammar utsätts för faktorer eller förhållanden i arbetet som kan medföra ohälsa och olycksfall ska en riskbedömning av arbetsmiljön göras.

• Riskbedömning för gravida och ammande arbetstagare (PDF, ny flik)
• Risk assessment – identification and elimination of work environment risks for pregnant and breastfeeding employees (PDF, new tab)

Läs mer om vad som gäller för den som är gravid och som i sitt arbete kan utsättas för joniserande strålning

Riskbedömning av arbetsmiljö i samband med ensamarbete

När en anställd eller student utför ensamarbete ställs särskilda krav på arbetsmiljön. En riskbedömning måste genomföras tillsammans med skyddsombud och den chef eller funktion som är ansvarig för arbetsmiljön.

Läs mer om vad som gäller vid ensamarbete och vilket ansvar som finns

Föreskrifter med särskilda krav på riskbedömning

Utöver kraven på riskbedömning enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet finns i arbetsmiljölagstiftningen ett antal föreskrifter som ställer specifika krav på riskbedömning. Exempel på detta är mikrobiologiskt arbete, arbete i explosionsfarlig miljö, lyftanordningar, användning av maskiner, kemikalier och trycksatta anordningar. Det är viktigt att alla har koll på vilka krav som gäller för just deras verksamhet.