Migrationsfrågor

Viseringsfrihet

En rättighet knuten till medborgarskap som tillåter medborgaren att resa in och vistas i Schengen-området utan visum eller övrigt tillstånd, i max 90 dagar över en 180- dagarsperiod. 

Nedanstående länk klargör vilka medborgare som behöver visum för att resa in i Sverige. Övriga är viseringsfria.

Länder och territorier vars medborgare behöver visum för inresa i Sverige - Regeringen.se

Visum (C-visum/ Schengen-visering)

Ett dokument som utfärdas av ambassad i utlandet (och klistras in i passet), som ger viseringspliktiga medborgare rätten att komma till Sverige/Schengen under en kort period, max 90 dagar, men aldrig längre än vad besöket påkallar. 

Ett visum kan kombineras med arbetstillstånd, vilket ger tredjelandsmedborgaren rätt att inneha specifik anställning.

D-visum (nationell visering) 

Ett långtidsvisum som kan utfärdas av svensk ambassad eller Migrationsverket, om det finns ”särskilda skäl”. 

D-visum ges för minst tre månader och maximalt ett år. 

D-visum kan exempelvis utfärdas av ambassad om personen har fått uppehållstillstånd men inte hinner vänta på sitt uppehållskort i utlandet, innan hen behöver resa in i Sverige.

Uppehållstillstånd

Ett beslut av Migrationsverket som tillåter tredjelandsmedborgaren att vistas i Sverige i mer än 90 dagar.

Uppehållstillstånd kan kombineras med arbetstillstånd som ger tredjelandsmedborgaren rätt att antingen inneha en specifik anställning, eller rätten att arbeta helt fritt. 

Uppehållstillstånd ges på olika grunder, varav vissa inbegriper ett undantag från kravet att ha arbetstillstånd för att kunna ha en anställning.

Period of grace

En period om vanligtvis 14 dagar som läggs till på vardera sida om ordinarie giltighetstid för visumet/uppehållstillståndet, för att ge innehavaren viss flexibilitet.

Uppehållskort

Ett plastkort (ser ut ungefär som ett ID-kort) som utgör ett bevis på att tredjelandsmedborgaren har uppehållstillstånd. 

Behövs vid inresa i landet, om personen inte är viseringsfri eller har visum på annan grund.

Permanent uppehållstillstånd

En typ av uppehållstillstånd som ger tredjelandsmedborgaren permanent rätt att vistas och arbeta med vad hen vill i Sverige. 

Observera att permanenta uppehållstillstånd kan återkallas, exempelvis vid långvarig utlandsvistelse/bosättning eller brottslighet.

Medborgarskap

Ett beslut av Migrationsverket (eller Länsstyrelsen när det gäller nordiska medborgare) som innebär en rätt att bära svenskt pass och en ovillkorlig rätt att vistas och arbeta på det svenska territoriet. Sverige erkänner dubbla medborgarskap. 

Ett svenskt medborgarskap kommer med rätten att rösta i allmänna val och är ett krav för att inneha vissa ämbeten. 

För att få svenskt medborgarskap måste du i regel först ha haft permanent uppehållstillstånd.

Asyl

Ett samlingsbegrepp för grunderna som man kan få internationellt skydd på (flykting eller alternativt skyddsbehövande).

Flyktingar bedöms vara förföljda på grund av en personlig hotbild, medan alternativt skyddsbehövande kan få skydd på grund av exempelvis den allmänna säkerhetssituationen i landet utan att vara personligen förföljda. 

Om en person beviljas asyl får hen också ett uppehållstillstånd som hen får arbeta fritt på.

Massflyktsdirektivet

Ett EU-rättsligt direktiv som innebär att en viss personkrets per automatik får uppehållstillstånd med rätt att arbeta, efter ansökan vid inresa i landet. 

Detta direktiv aktiverades under våren 2022 och avser medborgare i Ukraina som kom till Sverige den 30 oktober 2021 eller senare. 

Uppehållstillstånd under massflyktsdirektivet ges för ett år i taget och kan ges i max tre år. Innehavare av denna tillståndskategori kan inte folkbokföra sig och kan inte heller byta grund för sitt uppehållstillstånd. På så sätt är denna kategori inte samma sak som asyl. 

Ställning som varaktigt bosatt

En EU- rättslig status som innebär att personer som har bott på vissa typer av uppehållstillstånd inom ett och samma EU- land i minst fem sammanhängande år, och som har en långsiktig försörjningsförmåga, kan få denna rättsliga status erkänd. 

Om man får denna status får man också per automatik permanent uppehållstillstånd, och man har lättare att arbeta i andra EU-länder.

Det nya passkravet

Ett krav som implementerades under hösten 2022 och som innebär att alla som vill ha uppehållstillstånd på grund av studier, forskning eller arbete, måste uppsöka en svensk diplomatisk beskickning för att uppvisa sitt pass och verifiera sin identitet.

Under sommaren 2024 pågår ett pilotprojekt som kommer möjliggöra för medborgare i 23 länder att sköta passkontrollen helt digitalt.

Utannonseringskrav

Krav på att en tjänst måste konkurrensutsättas (utlysas) inom EU/EES under minst 10 dagar för att arbetstillstånd ska kunna ges till tredjelandsmedborgare. 

Utlysning sker genom Platsbankens hemsida.

Platsbanken - Sök lediga jobb - Arbetsförmedlingen (arbetsformedlingen.se)

Uppehållsstatus

Begrepp som är unikt för brittiska medborgare som bosatte sig i Sverige innan Brexits slutdatum 31 december 2020, och som ansökte om att behålla sin status som lagligt bosatt ex-EU-medborgare framgent.

Uppehållstatus ger innehavaren (i mångt och mycket) samma rättigheter som en EU-medborgare och märks genom att innehavarens uppehållskort hänvisar till artikel 50 i utträdesdirektivet.

Arbetstillstånd

Tillstånd från Migrationsverket att inneha anställning. 

Kan kombineras med antingen en visering eller ett uppehållstillstånd. 

Ett arbetstillstånd är alltid specifikt för ett yrke och en arbetsgivare under de första två åren. Efter två år (och beviljad förlängning) får man lov att byta arbetsgivare, men man måste fortfarande ha samma yrke. 

Om man byter både yrke och arbetsgivare måste man söka om arbetstillståndet. 

Uppehållsrätt

Den rätt till långvarig vistelse och arbete som EU-medborgare (och deras familjemedlemmar) har, förutsatt att de har en aktivitet eller tillräckligt med pengar för att stå för sin egen försörjning. 

ETIAS (European Travel Information and Authorisation System)

En europeisk motsvarighet till USA:s ESTA. 

Ett elektroniskt ansökningsförfarande för viseringsfria personer att kunna resa in utan visum i Schengen (i praktiken en form av ”visum- light”, utan att kalla det för visum). 

Förväntas rullas ut under 2025.

Schengen

En union mellan 27 europeiska (mestadels EU-) länder som lovar att inte ha några permanenta pass- och gränskontroller mot de övriga länderna i samarbetet. Överenskommelsen ska därför garantera EU-medborgare fri rörlighet över gränserna. 

Märk väl att inte alla Schengen-länder är EU-medlemsländer och vice versa, vilket kan ställa krav på uppvisande av pass vid inresa, handlingars giltighet och så vidare. 

Irland är till exempel med i EU, men inte med i Schengen. Schweiz är inte med i EU, men med i Schengen.

Schengen | Öppna nationsgränser | Europaportalen

EES

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (alla EU- stater samt Norge, Island och Liechtenstein). 

Norge, Island och Liechtenstein är inte EU-länder, men den svenska utlänningslagstiftningen tillmäter ofta medborgare i dessa länder samma rättigheter som EU-medborgare har. Se 3a kap. utlänningslagen. 

Utlänningslag (2005:716) | Sveriges riksdag (riksdagen.se)

Schweiz

Schweiz är inte med i EES, men däremot i EFTA (europeiska frihandelssammanslutningen) och i Schengen. 

Särskilda (generösa) regler för uppehållstillstånd och rätt att arbeta gäller för schweiziska medborgare. 

Familjeåterförening

Ett begrepp som betyder att en splittrad familj kan ansöka om att få leva tillsammans i Sverige hos den familjemedlem som har fått uppehållstillstånd/är lagligen bosatt i Sverige. 

Det finns olika regler för olika typer av uppehållstillstånd som medges på grund av familjeåterförening. 

Regelverket för familjemedlemmar till de som har uppehållstillstånd för studier ser till exempel annorlunda ut jämfört med reglerna för familjemedlemmar till de som har uppehållstillstånd på grund av att de är flyktingar, arbetstagare eller forskare. 

Reglerna för familjeåterförening är även olika för svenska respektive EU-medborgare, där reglerna är mer generösa för EU-medborgares familjemedlemmar än för svenska medborgares familjemedlemmar. 

Försörjningskrav

Krav på en viss nivå av inkomst för att antingen få en viss typ av uppehållstillstånd, eller för att kunna få ta hit sin familj.

För arbetstillstånd gäller att sökanden minst ska tjäna 80 procent av medianlönen (för år 2024: 28 480 kr/månad). 

Överklagan

En hemställan om att en högre instans (nästan alltid en förvaltningsrättslig domstol) ska se över och ompröva ett ärende där en myndighet har meddelat ett beslut. 

Beslut som får överklagas är sådana som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt. Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. 

Oftast måste man inkomma med sin överklagan inom tre veckor från dess att man fick del av beslutet. Överklagan ska ställas skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet, men ska lämnas in till den myndighet som har meddelat beslutet. 

I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras.

Rättidsprövning

När en myndighet som har meddelat ett beslut får in ett överklagande rörande beslutet ska myndigheten pröva om överklagan har inkommit i rätt tid eller inte.

I samband med detta omprövar ofta myndigheten även beslutet, vilket innebär att myndigheten ser över om beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och om beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. 

Om så är fallet kan myndigheten ändra beslutet direkt utan att det skickas över till domstol.

Begäran om omprövning

En hemställan till den myndighet som har meddelat beslutet, att beslutet ska ändras. 

En myndighet får ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning (särskilda krav ska vara uppfyllda för att ändra beslutet i en riktning som går emot en enskild). 

En myndighet ska ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. 

En begäran om omprövning kan göras närsomhelst efter att beslutet har meddelats och omfattas alltså inte av samma tidskrav som gäller för överklaganden. Man måste dock veta att om man begär en omprövning så vänder man sig bara till den myndighet som meddelade beslutet; denna gång rör inte domstolen.

Lagakraftvunnet beslut

Ett meddelat beslut som inte kan överklagas längre.

Verkställighet

När effekten av ett beslut ska verkställas. 

I migrationssammanhang brukar begreppet ”verkställighet” innebära den faktiska utvisningen av en person. 

Verkställighetshinder

Nya omständigheter som gör att ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut inte kan verkställas. 

En person kan i en separat process anföra verkställighetshinder som Migrationsverket kan ta ställning till.

Visa – waived

A status connected to a person’s citizenship which allows the citizen to stay inside the Schengen area for a maximum of 90 days over a 180 day-period, without a visa or a permit. 

See link below for a comprehensive list of countries whose citizens need visas in order to enter Sweden. The rest are visa- waived.

Länder och territorier vars medborgare behöver visum för inresa i Sverige - Regeringen.se

Visa (C-visa/ Schengen-visa)

A document which is issued by the relevant embassy abroad and inserted into the holder’s passport, granting them the right to come to Sweden/Schengen for a short period: maximum 90 days, but never more than the purpose of the visit calls for. 

A visa can be combined with a work permit, granting the third country national the right to keep specific employment.

D-visa (national visa)

A long-term visa which can be issued by the relevant embassy or the Migration Agency if ‘special circumstances’ are at play. 

The validity of the D-visa is at least three months, but maximum one year. 

A D-visa can, for example, be issued by an embassy abroad if the person has been awarded a residence permit but cannot wait for the residence permit card before he or she needs to enter Sweden. 

Residence permit

A decision by the Migration Agency, allowing the third country national to stay in Sweden for more than 90 days. 

A residence permit can be combined with a work permit, granting the holder the right to either keep a specific employment, or the right to work freely. 

Residence permits are awarded on different grounds, some of which exempt the holder from the requirement of having a work permit in order to work.

Period of grace

A period of 14 days, often added before and/ or after the main validity period of a visa or permit, to allow the holder some flexibility. 

Residence permit card

A plastic card (looks roughly like an ID-card) serving as proof of the third country national having a residence permit. 

Such a card is needed to enter Schengen, if the person is not visa- waived or has a visa on other grounds.

Permanent residence permit

A type of residence permit granting the holder the right to permanently stay in Sweden and to work with whatever he/she wishes. 

NB: permanent residence permits can be revoked, for example if the holder takes up residence in another country or commits a serious crime. 

Citizenship

A decision by the Migration Agency (or the County Administrative Board (Länsstyrelsen) for Nordic citizens) granting the person the right to bear a Swedish passport and an absolute right to stay and work inside the Swedish territory). 

Sweden recognizes dual citizenships. 

A Swedish citizenship comes with the right to vote in the general elections and is a requirement to hold certain offices. In order to get Swedish citizenship, one must, as a rule, first have a permanent residence permit. 

Asylum

An umbrella term for the grounds on which one can be awarded international protection (refugee status, or “subsidiary protection status declaration”). 

Refugees are deemed to be personally persecuted whereas people with a subsidiary protection status declaration can be awarded protection based on, for example, the general security situation in the country. 

If a person is granted asylum, they will also get a residence permit which they can use to work freely. 

The mass protection directive

An EU- directive meaning that a certain group of people automatically gets residence permits with the right to work, after lodging an application upon entry into the relevant EU-country. 

This directive was activated in the spring of 2022 and concerns citizens of Ukraine who came to Sweden on the 30^th of October 2021 or later. 

Residence permits under the mass protection directive are awarded for one year at a time and can be awarded for up to three years, collectively. Holders of this permit type cannot register as national residents (folkbokföring) and they cannot switch from this permit type to another. 

As such, this category is not the same thing as asylum. 

Status as long- term resident

A status regulated in EU- law which means that people who have lived in an EU- country, on certain types of permits, for at least five consecutive years and have long- term financial stability, can get this status officially recognized. 

If one gets this status, one is also automatically awarded a permanent residence permit and can more easily work in other EU- states. 

The new passport requirement

A requirement implemented in the autumn of 2022, forcing applicants of study, research and work permits to visit a Swedish diplomatic mission with a migration section, to show their passport and verify their identity. 

During the summer of 2024, a pilot project will allow citizens from 23 countries to verify their passports completely digitally.

Advertisement requirement

The requirement that a job must be listed (and thus subjected to competition) within the EU/ EEA for at least 10 days, in order for a third country national to get a work permit based on that job. 

The listing is done through the Swedish Employment Agency (Arbetsförmedlingen). 

Platsbanken - Sök lediga jobb - Arbetsförmedlingen (arbetsformedlingen.se)

Residence status

A term which is unique to British citizens who, by the 31st of December 2020, were residing in Sweden and who applied to keep their status as legally residing ex EU- citizens. Residence status gives the holder (mainly) the same rights as an EU- citizen. 

The residence permit card of a residence status holder refers to article 50 in the EU-UK withdrawal agreement. 

Work permit

A permit issued by the Migration Agency, granting the holder the right to keep employment. 

A work permit can be combined with either a visa or a residence permit. A work permit is always specific to one job and one employer for the first two years. After two years and a granted extension, you are allowed to switch employer, but you must still work in the same profession (as dictated by the Swedish SSYK-codes).

If you switch profession and your employer, you have to reapply for a new permit. 

Right of residence

The right of EU- citizens (and their family members) to live long term and to hold employment in another EU- country, given that they have an activity or enough money to support their stay in that country. 

ETIAS (European Travel Information and Authorisation System)

A European equivalent to USA’s ESTA. An electronic application procedure for visa- waived citizens, granting them the possibility of entering Schengen without a visa (In practice a ‘visa- light’, without calling it a ‘visa’). 

Expected to be rolled out in 2025.

Schengen

A union between 27 European (mostly EU-) states, promising to not have any permanent passport or border controls within the union. 

The union is meant to guarantee EU-citizens the right of free movement across the internal borders. NB: not all EU- countries are Schengen- countries and vice versa. 

This can entail a requirement for the traveler to show their passport and other relevant documentation. Ireland is for example in the EU, but not in Schengen. Switzerland is not in the EU, but a Schengen- state.

What countries are Schengen states? - Federal Foreign Office (auswaertiges-amt.de)

EEA

The European Economic Area (all EU- states as well as Norway, Iceland and Liechtenstein). 

Norway, Iceland and Liechtenstein are not EU- countries, but the Swedish Foreigner’s Act often grant citizens of these states the same kinds of rights as EU- citizens. 

See chapter 3a, the Swedish Foreigner’s Act (utlänningslagen).

Utlänningslag (2005:716) | Sveriges riksdag (riksdagen.se)

Switzerland

Not a member of the EEA, but a member of EFTA (the European Free Trade Association) and of Schengen. 

Special (generous) rules for residence permits and the right to work apply for Swiss citizens. 

Family reunification

A term meaning that a separated family can apply to live together in Sweden, as long as at least one family member has been granted a residence permit or otherwise legally resides here. 

There are different rules for different types of residence permits based on family reunification. 

The framework for family members to students is, for example, different from that of family members to refugees, work permit holders or researchers. 

The rules governing family reunification are also different for Swedish citizens compared to citizens of other EU- countries, where the rules for EU- citizens wanting to get their family members here are more generous than those for the Swedes! 

Subsistence requirement

The requirement of a certain level of income to either be able to get a certain type of residence permit, or to bring one’s family members to Sweden. 

For a work permit, the salary requirement is that the worker must earn at least 80 % of the Swedish median salary (for 2024: 28 480 SEK/ month). 

Appeal

A request that a higher instance (almost always an administrative court) should review and reassess a case where an administrative agency has made a decision. 

Decisions which can be assumed to affect someone’s situation are generally possible to appeal. 

A decision can be appealed by the person whom it concerns, if it has had a negative impact on the individual. 

Usually, the deadline to lodge an appeal is three weeks after the individual was served the decision. The appeal should be made out, in writing, to the higher instance that is requested to review the case, but should be submitted to the agency which issued the original decision. The appeal should clarify what decision is being appealed and how the plaintiff wishes the decision to change. 

Review of time limit

When an administrative agency receives an appeal concerning one of its decisions, the agency assesses whether the appeal has been lodged within the statutory timeframe. 

In connection to this, the agency also reviews its own decision and assesses if the decision is obviously faulty in any substantial aspect because of new information or other reasons, and if the decision can be changed in a simple and quick manner without it being to the detriment of an individual. If this is the case, the agency can alter the decision without it being sent to court.

Request for re-examination

A request to the agency behind a decision asking the agency to change the decision. 

An agency can change an issued decision if it deems that the decision is wrong because of new information, or if there are other compelling reasons (special requirements need to be met in order to change the decision in a way that negatively affects an individual). 

An agency must change a decision if it finds that the decision is obviously wrong in a substantial manner, because of new information or other compelling reasons, and the decision can be swiftly changed without causing detriment to an individual. 

A request for re- examination can be lodged at any given point after the decision has been issued, and is thus not subject to the same time limit as an appeal. However, it is important to note than when one requests a re- examination, one turns only to the relevant agency. The court is not concerned.

Legally binding decision

A decision which is no longer possible to appeal.

Execution of a decision (‘Verkställighet’)

When the legal effect of a decision is to be executed. In migration terms, this usually means the actual deportation of a person.

New incidents after rejection

New circumstances which may mean that a legally binding decision cannot be executed. 

A person can, in a separate process, put forward these claims which the Migration Agency then must assess.